People always lie

"I den asiatiska befolkningsgruppen (främst bland japaner och kineser) är alkoholberoende mycket ovanligt. Förklaringen till detta är att två tredjedelar av befolkningen bär på minst en av två mutationer som påverkar nedbrytningen av alkohol. Den första mutationen påverkar det inledande steget i nedbrytningen – omvandlingen till acetaldehyd – så att den går mycket snabbare. Dessa människor blir snabbt berusade vid intag av alkohol samtidigt som berusningen går över snabbare. Den andra mutationen påverkar nedbrytningen och utsöndringen av acetaldehyd på så vis att den i princip inte fungerar alls eller går mycket långsamt. De här personerna får en ansamling av acetaldehyd i kroppen och mår mycket dåligt av alkohol. De drabbas av så kallat ”flushing syndrome”, blir röda i ansiktet och reagerar på samma sätt som den som tagit Antabus (disulfiram).

Var tredje person i de här befolkningsgrupperna har båda mutationerna och en tredjedel har åtminstone en av dem. – Man kan säga att det fungerar som ett naturligt skydd mot alkoholism, säger professor Jan-Olov Höög vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska institutet. "

Rebecka - Vem är bög?
Linn - Det är väl alltid samma bög?
Rebecka - Du har många bögar i ditt liv, Linn.

Du har haft din del av bögar du med, Reba.

Imorse vandrade jag i snöfallet. Khoma sjöng vackert för mig när snön lade sig som ett täcke över hela Mora, och mig. När jag skyndade genom snöflingorna som attackerade mina ögon kom jag att tänka på hur alla vinterord är vackra ord. Hur ska jag då kunna förklara hur förbannat oönskad snön är för mig? När jag kom hem var jag blöt från topp till tå. Just då kunde jag inte klaga på utsikten från mitt fönster, men nu när graderna stigit har det mesta av snön försvunnit. Snön är vacker att se på, men den är inte kul att ha att göra med. Ungefär som du, om vi byter ut vacker mot bög.

Idag drog Lelle den om "den onde, den gode och paraplyet". Frågan är bara om det är en dålig gammal vits eller om det är hans och Lasses dåliga vits. De två är ändå en oslagbar combo.

Kina var innestället för alla Moras fyllon idag. Folk var askalas redan när jag kom dit vid sex. Jag hann inte mer än byta om innan en kille - inte många år äldre än mig - ställer sig framför mig med händerna framför mina bröst och skriker "balla, balla, balla". Jag såg nog ganska fånig ut där jag stod, i chock. Jag såg nog ännu fånigare ut när jag började storflina för mig själv (han hade redan dragit vidare för att "balla" på någon annan), då jag kom att tänka på Bert och Klimpen. Bert är humor när den är som sämst men ändå totalt jävla underbar.

När jag tänker tillbaka på lördagen hör jag mina samtal med Rebecka och Sandra. Jag skäms så jävla mycket. Nu har jag gjort det igen. Bara hällt mina känslor över någon annan. Här. Ta dem. Vill inte ha dem. Jag vet att allt jag sa i lördags var sant, men vem fan orkar lyssna på gnället när inte ens jag orkar lyssna på det dagen efter? Alkoholen, den alkoholen. Den är din bästa vän ända tills någon säger någonting som träffar, exakt där det känns. Jag förstår inte att jag fortfarande bryr mig. Du är ju ingenting. En gång var du hela min värld. Lik förbannat har du aldrig gjort dig förtjänt av det.

Under de senaste tio timmarna har jag ätit, rastat soporna och dödat tyskar. Jag känner produktiviteten flöda.

För några timmar sedan ringde en liten kille på hemma hos mig. Jag öppnade inte dörren först men sen kom jag på att jag hade musiken på ganska hög volym. Fan. Som väntat ringer han på en gång till. Jag öppnar dörren och på tre sekunder har han rabblat upp sin inövade fras. Jag snappade bara upp att han "sålde" någonting för någon "klubb".

"Du sålde vad sa du", frågar jag så hövligt jag orkar.
"Salami", svarar han.

Det är nu jag börjar skratta killen i ansiktet. Jag får fram ett "nej tack, det är bra ändå" och stänger dörren. Stackars kille. Det kan inte vara lätt att redan vid den åldern få korven sin utskrattad.