Respekt.
Jag kräver en enda sak av människor i mitt liv. Ärlighet. Sen får man vara hur man vill och göra vad man vill. Bara man är ärlig. Hoppas att du en dag lär dig vad ärlighet är. Eller respekt. Gärna båda delarna. Tack och hej, leverpastej.
Just tell me what you want for me to say.
Det är inte det att jag inte skriver längre. Det är det att jag plötsligt känner mig obekväm med att publicera det jag skriver. Kanske för att det jag skriver betyder så mycket för stunden och låter så fel och klandrande bara dagen efter. Jag vet inte hur jag ska få dig att förstå mig. Förstå att jag behöver känna. Kärlek börjar alltid med bråk sa man när man var liten. Jag bråkar hela tiden, för att få känna, och vara nära. Jag vill bara att du ska visa någonting mer.
Mina damer och herrar, min trogne livskamrat tomheten.
