People always lie

I find myself talking to someone else but you. It's not the same, it's not even close. I miss our talks. About everything and nothing. Is it possible to meet someone after you? Everyone seems less. And right now you're fucking Jesus to me.

Bang bang bang. Paus. Bang bang bang. Paws. Bang. Beeeeeeep.

I'm stuck in this oddity. You wanna own every part of me. You want to hold me like I belong to you, without belonging too. I want to feel nothing except satisfacture when you give me my first fracture. Making words up as I go, cause real words don't explain the flow of words and thoughts that started this nothing.

This is where I rest my case. Now, won't you rest your fist in my face. Why don't you hit me right in that place where it hurts and burns but the hurt is bad in a good way man. I'm high on drugs that no one calls drugs and my head is spinning in wild frustration. I'm a wildfire but I have no time for wild, I worry I worry child. Tunes keep me up, you keep me down. This is obvioulsy a stream of consciousness gone wrong.

No one is giving me my fix, so I'll fix myself. With a bullet.

A white pill. Nicotine. A slap in the face. I want one and all of the above. But tonight I can only have one.

Sometimes you find another mind, it says stuff yours do, and you find, that behind that collision of same sized waves of personality, is a person that turned out to be anything but exactly the same as you.

Det är en fantastisk känsla att vara singel. Att få ge sig själv till sig själv. Att få känna oberoende och styrka igen. Jag älskar Micke och allt han innebär, men med honom skapades ett beroende som skadade mig. Jag glömde bort hur man tar hand om sig själv. Jag glömde bort hur det är att känna förtvivlan och ta sig igenom den. Jag kunde alltför lätt luta mig mot mannen som kunde allt och var villig att göra allt för mig. Och jag slutade förlita mig på mig själv. Människor har alltid kallat mig självständig, men jag har haft en slags falsk självständighet de senaste åren. Jag behöver hitta tillbaka till mig. Till den Linn jag kan lita på. Till den Linn som löser sina egna problem. Till den Linn du först lärde känna.

Blue blood. Red blood. Black blood. Pain or pleasure. Plainsure. Maybe the pain's the only reason I came.

It's nice being wanted when you're not available. It's not as nice when you are. Other things seem more important. Things like I'm never gonna meet a man as good as him again. Maybe as funny, maybe as sweet, maybe as intelligent, maybe as loved by all. But not all of the above at the same time. Oh, how I hate that I admire his brain.

Det är inte skadligt om man brukar skadliga substanser med ett självdestruktivt syfte. Det är skadligt när man inte längre har ett syfte, men brukar ändå.

Skadad är man oavsett.

Styrka är oberoende eller att våga vara beroende. Allting däremellan är kaos.

Som om ingen tid har gått. Hur musik kan ta tillbaka tid som är förlorad. Som om du var här och skrek med i musiken. Som om jag inte hade slutat tycka om dig. Men det har jag. Det här är inte sentimentalt.

Jag kan inte se någon annan framtid. Det är jobbigt när jag vet att framtiden är just det. En annan.