People always lie

Det är inte bara åt helvete att jobba på Kina. Ibland får man en friterad banan och ibland får man en jävla massa dricks. Och ibland när man varit och bytt om hittar man nakna killar som vandrat lite fel och hamnat nere hos oss. Killarna hade uppenbarligen varit och tagit sig ett dopp i Hotellets pool, i underkläderna. Där stod de nu, med varsin handduk under armen och tittade förvirrat på mig. Det första jag lade märke till var förståss att deras underkläder numera inte lämnade någonting åt fantasin. Jag berättade så lugnt och sansat jag förmådde att de var helt fel ute, då de letade efter någon sorts bakdörr där det fanns cola. Med tanke på att vi stod bredvid x antal backar fyllda med cola trodde de nog att jag var dum i huvudet, men de vände i alla fall, och visade vad de hade att erbjuda baktill. Det har varit en helt okej dag på jobbet.

Jag vet med mig att jag är väldigt dålig på att läsa rubrikerna när jag läser andras bloggar, men ibland kan rubrikerna göra hela inlägget. Okej, det kanske inte är så just i detta fallet, men kanske blev någon nu lite nyfiken. Jag har varit lite kär i killen ett tag. Oftast är han skäggig, vilket alla vid det här laget vet att jag gillar. Jag fantiserar om att han sjunger för mig, när jag lyssnar på honom med volymen på högsta. Vi träffades på Hultsfred 2007. Det var kärlek vid första ögonkastet. Jag hade inte väntat mig att jag skulle tycka att han var så oemotståndlig. Jag satt i tältet redan innan han hade klivit upp på den lilla scenen, och skruvade förväntansfullt på mig tillsammans med en annan tjej som jag aldrig träffade igen. När Lars dök upp satt vi inte längre stilla, vi hoppade som idioter, och där skildes vi åt. Silverfisken är, som jag förmodligen berättat tusentals gånger min absoluta favoritblogg, men med ett liv så hektiskt som hans blir det inte längre så mycket skrivet. Men nu skriver Han, killen som sjunger för mig. Navid Modiri.


Nu är ni förmodligen besvikna. Det var bara en kändis-förälskelse. Nja. Det kan också vara så att jag väljer att inte skriva om den andra killen som fångat mitt intresse.

Sparkapitalkonto
Tillgång
0,88 kronor.

Jag vet inte vad jag ska göra först.

Rebecka - Jag kom på en sak inatt.
Jag - Jaha?

Rebecka sitter tyst och stirrar ner i bordet.

Jag - Nå?
Rebecka - Va?
Jag - Du kom på något i natt?
Rebecka - Ja, jag minns inte vad det var, men nu kom jag på en annan sak.
Jag - Vad kom du på nu då?
Rebecka - Tänk om jag inte får plats med mina skor i Uppsala!
Jag - Du använder inte ens hälften av dina skor.
Rebecka - Tänk dig att du hade 20 barn. Hade du bara tagit med dig två om du hade flyttat kanske!?

Hon har en poäng i det hon säger.