Larre Wirrebärre, jorresirre tjurreferreparre.

Grejen med dig Lars, är att du alltid får mig att gråta. Du får mig att känna och jag älskar dig för det, men ibland gör det för ont, det är därför jag lämnar dig bakom mig ibland. Men med hösten kommer du igen, med en sinnesstämmning som passar min. Dina ord fyller min värld.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0