Snabba svängar.

Ni vet när man mår sådär dåligt. Av ingen anledning alls, eller av alla anledningar i världen. När någon frågar hur man mår och man inte kan svara för att det inte finns någonting att sätta fingret på. Och någon säger att då kan den inte hjälpa dig. Det finns alltid någonting den kan göra. Krama tills det gör ont. Tills det gör riktigt ont. Tills det går över. Det behöver inte finnas anledningar eller svar på allting. Man kan trösta ändå. För det är kärlek. Att trösta någon som gråter över ingenting och allt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0